skitsnack

En sak jag funderat över mycket senaste tiden är detta med skvaller och skitsnack.
Det är något vi alla hemfaller åt lite nu och då men till vilken nytta? Finns det nån nytta med skitsnack? Nej jag tror inte det för det gagnar ingen!

Ett exempel: fick höra en sak om en nära bekant av en annan nära bekant. En sak som jag egentligen visste och anat men aldrig hör sägas rakt ut. Detta gjorde att min bild av denna människa förändrades till det sämre. Nästa gång vi sågs såg jag personen på ett mycket negativare sätt.
Vem gagnade detta? INGEN! Varken den som berättade för mig, jag själv eller den som förtalades fick något positivt ut av detta.

Jag kan känna att jag vill inte alls höra negativa saker om andra. Och lika fullt hamnar jag i det ibland. Om det är en grupp människor som skitsnackar kan man ju faktiskt gå därifrån men är man två så är det svårare.... och då är det så lätt att hänga på för att samtalet ska fortsätta på nått sätt...
Senaste veckan har jag 2 gånger misslyckats katastrofalt i min intention att inte skitsnacka och båda gångerna kände jag efteråt att VARFÖR!!?? Jag har inte nån anledning att prata på andra eller "stjäla deras heder" som en klok man uttryckte det. Den jag pratar om har inte en chans att försvara sig och vet inte heller att snacket går!

Jag har bestämt mig för att jag vill inte säga negativa saker om andra och inte heller höra negativa saker om andra! Visst, jag misslyckas hela tiden men hur skulle det vara om jag inte bestämt mig?
Tänk om du också skulle bestämma dig. Och du, och du och du och du?! Jag tror vi skulle få en betydligt trevligare värld att leva i!

(bilden föreställer mina skitiga fötter ;-))