Hej Catharina!
Jag heter Kerstin Weman Thornell och är reporter på familjetidningen Hemmets Journal.
Häromdagen råkade jag av en slump halka in på din blogg, Hemmafruns bekännelser, och fastnade!
Du verkar ha en intressant bakgrund och mycket att berätta.
Genom dina texter har jag förstått att kärleken och gemenskapen med barnen löper som en röd tråd genom tillvaron. Därför är det extra smärtsamt att läsa om mötet med er första dotter Evelina, som ni aldrig fick chansen att följa. Visst är det väl märkligt, att ett så kort liv ändå kan ge så djupa avtryck!?
Det är också med glädje jag läser fortsättningen – att du, efter en period av utbrändhet, bestämde dig för att satsa på familjehemsjobbet, och att du nu verkar trivas fint med detta.
Jag skriver dessa rader för att höra mig för om du har tid, lust och möjlighet att ställa upp på en intervju i Hemmets Journal. Vår redaktion finns nere i Malmö, men jag kommer gärna upp till Svansele framöver, tillsammans med en fotograf.
Jag heter Kerstin Weman Thornell och är reporter på familjetidningen Hemmets Journal.
Häromdagen råkade jag av en slump halka in på din blogg, Hemmafruns bekännelser, och fastnade!
Du verkar ha en intressant bakgrund och mycket att berätta.
Genom dina texter har jag förstått att kärleken och gemenskapen med barnen löper som en röd tråd genom tillvaron. Därför är det extra smärtsamt att läsa om mötet med er första dotter Evelina, som ni aldrig fick chansen att följa. Visst är det väl märkligt, att ett så kort liv ändå kan ge så djupa avtryck!?
Det är också med glädje jag läser fortsättningen – att du, efter en period av utbrändhet, bestämde dig för att satsa på familjehemsjobbet, och att du nu verkar trivas fint med detta.
Jag skriver dessa rader för att höra mig för om du har tid, lust och möjlighet att ställa upp på en intervju i Hemmets Journal. Vår redaktion finns nere i Malmö, men jag kommer gärna upp till Svansele framöver, tillsammans med en fotograf.
Aldrig i min vildaste fantasi hade jag tänkt mig att bloggen skulle innebära ett sådant erbjudande. Visst vill jag att nån läser mina spridda tankar men man tänker lätt: närmast sörjande... Men jag svarade i alla fall att om hon trodde att jag kunde tillföra något så var hon välkommen hit.
Veckan före midsommar kom Kerstin då och hade med sig en fotograf och vi pratade några timmar. Det var faktiskt väldigt trevligt och intressant. Jag har aldrig blivit fotograferad så mycket nångång i alla fall :-). Jag fick också möjligheten att läsa igenom reportaget och säga min mening när hon skrivit klart.
Och nu är det dags... i veckan kommer numret där jag är med. Fick ett par ex i brevlådan idag och det kändes verkligen konstigt att läsa om sig själv på detta vis. Så är du intresserad av att läsa mer om oss så köp HJ som kommer ut den 20/10!
Har fått tidningen nu.
SvaraRaderaVilket fint repotage om er härliga familj:-)
Och om lilla Evelina. Blev gråtfärdig när jag läste om henne även fast jag ju visste.
Stor kram!!!!
Marina
har inte hunnit under veckan som varit - men ska jaga tidningen....så spännande.
SvaraRaderakramar