söndag 27 januari 2013

gråter

Jag tror inte jag gråtit så här mycket förr i mitt liv trots att det hänt så mycket jobbigt tidigare också.
Det är som om jag sparat tårar och nu ska allt fram...

Jag gråter när jag steker köttfärs till tacos för att Robin inte tyckte att tacos var mat men som den präktige svärsonen åt han ändå :-)

Jag gråter när jag är på affär´n för att telefonen ringer och vi pratar om honom och om Emmys situation.

Jag gråter när jag hör skotern starta här utanför därför att Robin så ofta startat skotern och kört en sväng med lillekillen.

Jag gråter för att det är söndag och då brukar vi äta middag tillsammans innan Emmy och Robin måste tillbaka till stan.

Jag gråter för att jag saknar honom nått så otroligt! Å jag gråter för att Emmy förlorat sin Robin! Å jag gråter för att hans föräldrar och bröder förlorat så mycket, så mycket!!

Ja, usch vad jag gråter! Å just nu gråter jag för att jag skriver om att jag gråter!!

Å förresten saknar jag att han - som på bilden - behagade vila maten på golvet!

7 kommentarer:

  1. Å vilken härlig bild på de två kompisarna.
    Jag blir så ledsen för din skull.
    Att ni förlorat Robin.
    Att Emmy inte har honom kvar.
    Kram Kram Kram Kram Kram

    SvaraRadera
  2. Tårarna renar vår blick så vi ser klarare.
    Det kommer du att uppleva när gråten gått över.

    kramar om varmt och länge!

    SvaraRadera
  3. Bra att du kan gråta och bra att du/ni pratar om Robin så att han får leva vidare.

    Kom ihåg att han finns med er alla!

    Men vilken underbar bild!
    Vem äger lillkillen?

    /kram

    SvaraRadera
  4. Lillkillen är vår minsta, bästis med Robin från den dag han kom flyttande hit då han var 4,5 mån.

    SvaraRadera
  5. Men vad säger lillkillen nu i all denna sorg? Hoppas att ni pratar mycket om detta och det tror jag att ni gör också *ler* Du verkar vara så ödmjuk och fin/kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo Robin finns med i samtalet hela tiden! Och det är skönt för oss alla!

      Radera