jo tack, det är okej.

Uppdateringen av bloggen har lyst med sin frånvaro de senaste veckorna.
Hinner inte, orkar inte, har inget att skriva om känns det som.
Folk frågar hur det är och jag svarar oftast:
"med mig är det okej men vi har haft ett tufft år och det sliter på oss alla".
Jag är trött över allt förnuft men jag är glad och lycklig att min man är hemma och börjar piggna till.
Barnen börjar slappna av och med det kommer div reaktioner på allt som hänt, ffa i konfliktform vilket ju inte gör en piggare direkt...

Men som sagt, vi har det så bra! Det är så stort att allt gått vägen och vi njuter av att livet går vidare och att vardagen är som vanligt - nästan i alla fall...

TACK alla er som hör av er, bett för Tomas och oss, funnits för oss mitt i stormen.

Vi hörs!