Och fastän det är på gränsen till smärtsamt vackert är det en tid då sorgen är så påtaglig. Denna tid på minner mig om den sommaren då vi förlorade vårt första barn... därför ryms på något sätt all min sorg i denna grönska.
Det är så intensivt grönt, så många nyanser av grönt och fastän få blommor slagit ut denna kallsommar så är det såna färger.
Kanske är det så med sorgen också. Den är så intensiv vissa perioder. Den skiftar i alla nyanser av sorg. Den är vacker för den eller det man sörjer är ju så vacker och så saknad.
Den intensiva försommaren gör ont i mig. Den liksom skickar ut alla signaler på en gång och jag kan inte värja mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar