kaos?

Sitter och tittar ut över vårt ostädade hem.
Fredagkväll... det är då man ska ha fint och städat och sitta och mysa eller hur?

Här lever vi i turbofart just nu och det innebär att städning är väääääldigt lågprioriterat. Livet tar all tid i anspråk. Och när kvällen kommer med lugn och tystnad och frånvaro av konflikter så hägrar soffan och stickningen mer än städning. Och släcker man lampan och tänder lite mysbelysning så märks det inte så mycket att man inte städat.

Visst finns det dagar då jag funderar över mina val i livet. Vi kunde ju ha nöjt oss med 2 adopterade barn, jobb och vanlig fritid och i förlängningen dvs nu: utflugna barn och bara 2 vuxna hemma. Och sett fram emot att få barnbarn som kom och stökade ner en stund. Och viss sorg - eller vad man nu ska kalla det - kan jag känna när jag inser att dit kommer vi aldrig! För om vi nångång får barnbarn så har vi fortfarande barn boende hemma!

Nu är det ju ändå så att jag ÅNGRAR INGENTING!!! Vi som inte fick några barn har huset fullt och det är mer värt än all snygg heminredning och välstädade golv! Och faktum är att när vi städar undan går det undan. Då kan vi få huset i respektabelt skick på en timme :-).