Känns mest konstigt att tiden gått så fort och ändå så sakta...
Vi står på benen även om det är skakiga ben. Tankeförmågan börjar komma tillbaka så smått men "afasin" och koncentrationen är knepig när jag ska försöka berätta något eller hålla ihop ett samtal...
Men jag är mitt i allt hemskt och konstigt ändå så lycklig och tillfreds med mitt liv!
Våren gör ju underverk nmed oss.
SvaraRaderaSom vi har längtat.
Genom en låååång vinter.
Kramar om dig!