det är nu det börjar

Kära läsare och vänner!
Får jag be om en sak? Och påminna er för ni kommer garanterat att hamna i denna situation fler gånger i livet.

Det är nu ni inte får glömma bort oss! Nu när allt börjar bli vardag igen för alla andra. Och även vardag men en otroligt tung vardag för oss alla som sörjer Robin.

Det är nu vi behöver få fortsätta att prata och prata och prata om vad som hänt och samtidigt få prata om allt annat vanligt också. Det är nu vi behöver telefonsamtal, mejl och besök.

Det är nu när alla andra börjar gå vidare som det tuffa jobbet att fatta börjar. Att förstå att livet ALDRIG mer kommer att bli som förr, att vi aldrig mer får träffa Robin och ha honom ibland oss...

Det är nu Emmy ska leva vidare trots att hennes andra halva är borta för alltid... och Åsa och Janne leva vidare utan sin äldste son... och Rickard och Rasmus utan sin bror!

Räkna inte med att vi ska vara muntergökar. Räkna inte med att vi orkar umgås i många timmar.
MEN vi vill inte vara ensamma hela tiden, vi behöver människor som vill vara med oss trots att allt är som det är. Oftast är vi som vanligt men ibland fungerar ingenting.

Så svik oss inte nu... inte nån av oss...