Detta med vänner

Tänk vilken förmån det är att ha vänner som man haft nästan hela livet.
Som I som är född samma dag som jag och som jag verkligen känt hela livet. Vi träffs inte ofta men känner varandra ändå!
Eller som H som jag hållit ihop med sen högstadiet/gymnasiet och sen vi bildade familjer fortsatt att hålla ihop.
Och M som läser mig som en öppen bok och vågar ställa de knepiga frågorna som jag helst inte vill svara på!
E, syster och vän, aldrig långt borta trots tidvis väldiga avstånd...

Men det är lika stort att finna vänner när man blivit fullvuxen!
Som E som jag hamnade bredvid på en körhelg och sen sprang ihop med på stan...
Eller B som jag bad bli min vän och som vågade...

Å så finns de jag lärt känna på nätet och som blivit så viktiga!
M som blivit min andliga mentor och vän. Som skriver så klokt!
Eller L som jag vet jag kan sms:a när det krisar och som sms:ar mig på samma sätt.
Och M! Du är viktig du!

Ja och så då de jag återfunnit! L och U. Tack för att ni ville återfinna vänskapen med mig!

Ni (och några till!!) är alla som en bukett blommor!